Snart

blir min son ett år. Jag tänker mkt på hur livet såg ut för ett år sen. Hur tungt det var. Väntan. Väntan. Och väntan. Hur ont det gjorde när delar av familjen åkte på semester. Då visste jag att det inte skulle bli som jag tänkt mig. Mina föräldrar skulle inte komma till BB och hälsa på oss och vår lilla bebis. Det var jobbigt att inte ha dem hemma den där tiden. Förlossningen var jobbigare än jag nånsin föreställt mig. Nu, när det snart gått ett helt år sedan jag blev mamma, är det lika jobbigt att tänka på allt det där.

Så kul det ska bli att komma hem

och bara fortsätta njuta av sommaren!

Framme i Norrlandet

Okej denna semestern kanske inte blir riktigt som jag trodde. Johans pappa verkar vilja planera dagarna i minsta detalj. "Imorgon klockan sju stiger jag upp och kokar ägg" "Klockan två kan vi åka och bada". Jag är mer inne på att ta allt som det kommer. Ligga på en filt och läsa en bok. Bada vilken tid som helst. Grilla. Dricka en öl. Bara sitta och titta på utsikten här (lite annat än hemma liksom). Vi får väl se hur det blir.

Uppdatering

Nu vaknade kotten <3 Det första han gör är att vinka sen vill han ge mig nappen. Gulle. Nu ska han få välling.

Roadtrip!

Igår körde vi till Stockholm och nu fortsätter vi norrut. Algot ska träffa sin farfar för första gången. Vi ska till stugan utanför Umeå där han bor. Jag har varit där en gång innan, 2005. 2005, OMG - typ hundra år sen ju. Nu är vi snart i Gävle. Kotten sover. Han har varit så duktig lille killen. Sovit ganska mkt i bilen annars lekt lite, rivit sönder en bok, käkat majskrokar osv.Tre gånger stannade vi för att rasta honom på väg till Stockholm. Lilla gullfisen. Såhär ser han ut just i detta nu:

11 månader!

Den händer så himla mycket för vår kotte nu. Han gåtränar för fullt, sju små steg är rekordet. Hela tiden vill han gå, han är sjukt stolt när han går tre steg åt gången lite då och då. Mamman blir också sjukt stolt! Han pratar mer och mer, måste filma alla hans gulliga ljud. Jag skulle gärna vilja veta vad han berättar, för det känns verkligen som han berättar något för en.

Han är oftast glad och nöjd hela dagen men han måste liksom underhållas. Att åka vagnen är inte kul längre stunder. Han älskar att leka i sandlådan och gunga. Det kan han göra hur länge som helst. Här hemma går han med gåvagnen, hoppar av och på sin bobbycar, leker med klossar, leker med bilarna och garaget han fått låna av sin kusin, plockar med slevar och stekspadar i kökslådan, öppnar skåp och drar fram saker han inte får, slänger i leksaker i tvättmaskinen, tar fram allt toapapper, går runt med en liten bandyklubba han fått av sin pappa och försöker spela bandy med allt som går (alltså typ bankar på allt), kryper ut på balkongen och gräver i min paprikaplanta osv. osv. Fullt ös här hemma. Men det är så gulligt att se honom. Hur han liksom fixar och donar, plockar fram och leker.

Han äter fortfarande bra, vilket är himla skönt. Han smakar mer och mer på vår mat. Som de flesta ungar gillar han korv och pasta. Han kan dricka själv ur pipmugg, ibland får han coca-cola som han älskar. Nä nu skojade jag lite men han har iaf fått smaka mjölk nu vilket han gillar. Macka med leverpastej är också yummie.

De senaste dagarna har det gått bättre att lägga honom på kvällarna. Igår somnade han utan problem klockan 20 och sov sen till 7:30. Woho! Han sover i vår säng för vi har inte vågat börja lägga över honom i sin säng. Det är som man liksom är rädd för att han ska börja skrika. Det är mysigt att sova tillsammans men jag vill att han ska sova i sin säng igen. Förra veckan när vi hade de där helveteskvällarna visade det sig att han hade öroninflammation. En morgon hade det runnit ur hans öra. Det kändes så hemskt att han haft så ont och vi liksom inte fattat. Samtidigt var det skönt att det faktiskt var något, att det inte var en demon som tagit över Algots kropp. Nu mår han mkt bättre och vi känner igen vår bebis igen. Dock är det inte helt lätt om kvällarna alltid ändå men han somnar iaf inte gråtandes... Älskade kotten.

Snart ett helt år. Jag kan inte fatta det. Min lilla bebis liksom.

Men glad midsommar!

Trots regn och en man som inte orkar handla jordgubbar till sin älskade hustru är jag sjukt pepp på denna midsommar! Snart ska vi ut på landet och fira som aldrig förr med finaste gänget <3 Algots första midsommar.

Ibland alltså.

Ringer min man som är på Ica och ber honom köpa jordgubbar. "Nämen det är ju borta vid grönsakerna, jag är vid chipsen nu". Ber min man plocka upp sina smutsiga kläder som ligger i hallen. "Kan du inte bara ta de där jävla kläderna nu, de har legat där hela veckan!" (hatar att jag säger sådär förresten) "Så. Det tog ju bara tre sekunder!" Ja men precis! Suck. Ibland alltså.

När jag ändå ber till the almighty Lord

Snälla gör mig smal också. Så trött på att vara fet. Men orkar inte göra något åt det heller. Så det kan väl du bara fixa lite snabbt Gud?

Jobbigt

Hela lilla familjen är sjuka, förkylning deluxe. Innan detta bröt ut hade jag huvudvärk deluxe i två veckor. Dessutom har vi en gnällig bebis här hemma, jag känner inte igen honom. Alltså det är inte pga förkylning, har varit så ett tag nu. Han vägrar nattas av sin pappa. Inte för att det går mkt bättre för mig, men när J tar honom skriker han hysteriskt. J blir ledsen, jag blir frustrerad och A är minst sagt missnöjd. Det tar som fan på krafterna detta. Typ två timmar tar det innan lillen somnar. Jag vill såklart att J också ska kunna natta, vad är felet liksom? Vad är detta för fas? När går det över? Åh, sjukt jobbigt är detta. Dessutom är han lite gnällig på dagen också vilket han aldrig brukar vara annars. Känns som inget är som det brukar längre. Han kan bli akut trött/hungrig vid 14 tiden, då gäller det att vara snabb med mellis sen slänga honom i vagnen. Innan åt han mellis vid 15 och somnade efter det. På nåt sjukt sätt blir jag besviken och arg på honom. Vilket man liksom inte kan bli på en liten bebis. Men som sagt, sjukt frustrerande. Vad hände med nöjda bebisen? Vad hände med att somna innan kl 20 i sin egen säng?

Snälla nöjda glada Algot, kom tillbaka. Och snälla Gud gör oss friska nu tack. Jag vill vara frisk pigg och glad.

Viktigt meddelande!

Idag fyndade Algot denna telefon och en sångbok på loppis, woho! Alltså önskar han sig inte telefonen när han fyller år.

Slut på superduperviktigt meddelande.

Älskar min sons lockiga hockeyfrilla!

<3

Snart 1 år!

Tänk, snart fyller vår lille kotte ett helt år! Några av våra nära och kära har frågat vad han önskar sig i födelsedagspresent så här kommer hans önskelista, men självklart blir han glad för det mesta!

• Regnställ med "pippi"jacka och röda byxor från Didrikson, storlek 90
• ABC-tavla (tyvärr finns inte den han önskade sig i doppresent kvar men han vill gärna ha något liknande) 
• Andra fina tavlor
• Bestick (t. ex. med Mumin, Miffy eller Lego)
• Presentkort på t. ex. Polarn och Pyret eller Åhléns
• Tennarmband, brunt med enkel fläta.
• Byggklossar (t. ex. från Brio)
• Kassaparat
• Piano från Kalikå eller liknande
• Trumma (den på bilden är från Åhléns)
• Andra fina träinstrument
• Duplo startlåda, grön eller rosa
• Badlakan med Pippi Långstrump (finns på Åhléns tror jag)
• Mätsticka med Pippi Långstrump

Böcker!

• Jag vet! Vi klär på oss och Jag vet! Vi äter mat - Ingela P Arrhenius
• Vem-böcker - Stina Wirsén (Algot önskar sig Vem städar inte, Vem sover inte, Vems kompis, Vem är borta, Vem är död och Vems mormor)
• Hej!, Oj!,  Aj!, Sov!, Bang! och Gul! - Stina Wirsén
• Vem låter...?, Vem bor...? - Fia Eliasson
• Äntligen kalas!, Äntligen godnatt! - Camilla Lundsten
• Knacka på! - Anna-Clara Tidholm
• Godnatt, Alfons Åberg - Gunilla Bergström
• Det var det fräckaste! (versionen med ljud verkar ju spännande ;)) -Werner Holzwarth

Bröllopsdag!

Idag har vi varit gifta i två år! För två år sen, bästa dagen alltså! <3 Det var soligt och fint, vi var sjukt snygga, vi blev rörda i kyrkan, Annika sjöng för oss, maten var god, och vi dansade all night long med underbara människor. Åh.

Ikväll ska vi fira med att gå ut och äta. Bara vi två. Förra året var jag väldigt gravid så blev inte så mkt fira då. Även om vi faktiskt både åt ute och var på bio. Vi såg Melancholia, haha. Inte världens mest romantiska film kanske. Dessutom var vi på stranden för ett år sen, det var skönt att svalka stora magen. Idag, inte strandväder precis. Men det kommer bli en fin dag, det är jag säker på. Hurra!

Nästa vecka ska vi på dejt!

Okej, kanske inte ska vara med lillen exakt alltid för på tisdag ska vi ha barnvakt! Vi lämnar honom hos mina föräldrar då vi ska fira vår bröllopsdag! Vi ska gå ut och äta, bara jag och min man. Sen ska vi få sovmorgon. Ska bli hur mysigt som helst. Men kommer kännas sjukt konstigt också att sova här hemma utan lillen. Men det är nog sånt man behöver ibland och Algot får passa på att mysa lite extra med sin mormor och morfar.

Hälsade på jobbet idag...

Hur ska jag klara av att börja jobba? Gråter och får lite panik när jag tänker på det. Vill hänga med min lille son typ alltid. Efter sommaren ska han vara hemma med Johan men sen, att lämna bort honom. Att någon annan ska få umgås med vårt barn. Det finns inte för mig just nu. Vägrar.

Passar på

att vila medan Algot vilar. Men får dåligt samvete, finns ju massa saker jag borde göra. Dessutom har jag väl inte rätt att vila, tha baby sov ju bra hela natten. Jag borde vara pigg. Fick sova till nästan 7 idag. Är jag bara lat? Varför är jag så trött jämt? Algot kunde väl delat med sig av all sin energi?

Jaja nu gör jag det ändå. Vilar. Ligger i sängen och bloggar, läser bok (börjat på del två i hungerspelen nu), blippar iPad och slumrar till. När jag borde plocka undan, skura bort intorkad banan från Algots stol, vika tvätt, ställa in disk i maskinen osv osv.

10 månader!

Tiden flyger som vanligt förbi, nu har vi en 10 månaders här hemma! Ettårsdagen närmar sig. Några dagar efter niomånadersdagen började Algot krypa. Nu tar han sig runt i lägenheten och fort går det. Han ställer sig upp överallt, mot vadsomhelst. Mot ens ben, mot en vägg, mot bordet. På självaste tiomånadersdagen stod han som vanligt vid soffbordet, han skulle vända sig mot soffan och snubblade. Han slog i och blodet forsade. Jo, så upplevde jag det iaf. Han fick ett litet jack vid ögat så Johan åkte in med honom till sjukhuset. De limmade och satte på plåster som ska sitta i tio dagar. Det var ganska dramatiskt när det hände men Algot lugnade sig fort och det var inget djupt sår. Han hade iaf en fin dag med sol och bad hos moster i Bunkeflo innan den dramatiska kvällen. Det Algot gillar allra mest just nu är som sagt att krypa, stå och träna på att gå. Han står helt själv också, då blir han så stolt. Gullefisen!

Algot pratar mer och mer också. Han härmar och har lärt sig att peka på lampan (eller upp i luften iaf) när vi frågar - var är lampan? Så himla gulligt när han svarar -dää, dää. Varje gång vi går ut i trapphuset så säger han -aa, aa, aa. Han tycker det är roligt när det ekar. Man kan liksom prata med honom också, härmar man hans ljud upprepar han osv. Svårt att förklara men det är roligt när han "snackar" så mkt. När vi sjunger imse vimse spindel viftar han med armarna. När vi sjunger vilken sång som helst så klappar han händerna efteråt. Han har lärt sig vinka också, så kärt. Och han lyfter båda armarna över huvudet och liksom -Jippie! Han är så rolig vår stora bebis.

Maten är det inga problem med. Välling till frukost, frukt eller macka till mellis, en hel burk mat till lunch, grötmellis och sedan en burk mat till middag också. Plus välling innan han somnar. Så skönt att han gillar att äta, det mesta går ner faktiskt. Favoriterna är pasta och olika fiskrätter.

För någon vecka sen hade vi det jättejobbigt med sömnen. En gång var han vaken två timmar mitt i natten, det har typ aldrig hänt. Annars var han allmänt svår att lägga, sov oroligt osv. Nu är det bättre igen men han vaknar alltid nån gång på natten så vi bär över honom till oss. Det går ganska bra även om jag sover bättre när han sover i sin säng. För någon dag sen sov han hela natten i sin säng, första gången på länge! Fick lite panik när jag vaknade, var är Algot liksom? Letade lite under täcket innan jag insåg att han sovit hela natten i sitt rum ;)

Ja det var månadens långa inlägg om världens bästa bebis. Som snart inte är någon bebis längre. Min stora pojk!

BVC

Läkarbesök idag. Gillar det inte. De är alltid så stressade. Man hinner liksom inte fråga nånting. Om man gör det svarar de alltid att allt är normalt. "Är det här Alfred?" Ehh nä det här är Algot, kanske bra att kolla upp namnet innan liksom? Tycker BVC-sköterskan borde vara med varje gång faktiskt. Men Algot skötte sig bra. Dock hade han krympt 0,5 cm och hans huvud hade bara växt 1 cm på två månader. "Nämen oj, det måste blivit fel innan när ni mätte sist. Men allt ser bra ut nu. Oroa dig inte. Kolla kurvorna här, så fint så" Ehh sluta försöka övertyga mig liksom. Nu blir man ju orolig. Känns sådär tryggt faktiskt.

Balkongfint

Såhär blev resultatet. En del av det iaf. Det behövs lite redigering med camera+ och ett instagramfilter för att det ska se såhär mysigt ut men iaf. Inte lätt att fota när man har fulaste utsikten (ett brunt tegelhus). Det är iaf väldigt fint och mysigt IRL, lovar! Så fint med sommarblommor ju.