Äntligen

har ett samtal bokats där jag ska får prata igenom min förlossning! Det tog ju bara fyra månader att tjata sig till detta samtal...

Sen sist har jag kontaktat chefen på kvinnokliniken som var jättegullig att prata med. Jag berättade för henne om mitt samtal med elaka barnmorskan och hur jag blivit bemött. Hon erbjöd sig att gå igenom förlossningsjournalen med mig, vilket jag tackade ja till. Att prata med elakingen skulle inte ge mig något precis.

Några timmar efter att jag bokat tid med chefen ringde faktiskt elaka barnmorkan igen, nu hade hon en tid till mig. Hela föregående dag hade jag väntat på hennes samtal som inte kom. Men hon hade ju varit hemma med migrän och kunde inte ringa "vill du att jag ska gå till jobbet med migrän eller?" Nu var jag mer beredd på hennes elaka sätt och kunde lugnt och sansat säga till henne att vårt förra samtal hade gjort mig ledsen och att jag inte ville träffa henne. "Jag måste säga att du är väldigt skör faktiskt". Okej, tack men nu räcker det liksom. Blev arg och sa att hon kan inte säga vad som helst, hon kan få tycka vad hon vill men säg inte till mig att jag är överkänslig, skör och lider av depression. Och om hon nu tycker att det är så, varför har jag inte fått hjälp då?! Suck... Orkar inte tänka på det mer. Men skönt att få ner det här på bloggen. Ska skriva ner allt hon sagt och ta upp detta med tha boss.

Efter detta samtal kan jag kanske till och med få ihop en förlossningsberättelse även om den lär bli rörig. Skriver allt detta mycket för min egen skull, känns bra att få skriva av sig. Är dock himla tacksam för de kommentarer jag fått, mina läsare är kanske få, men ni är bäst! <3

Hej tomten!

Algot önskar sig en Pippi-tröja i julklapp :)

Tankar om förlossningen del 2

Det blev inte tionde gången gillt. Har fortfarande, efter typ 10 telefonsamtal till, inte fått någon tid för ett möte. Jag behöver lämna detta bakom mig nu! Jag orkar inte mer. Vänta på samtal som inte kommer. Tillslut ringer en barnmorska som var med under förlossningen och typ skäller ut mig, fattar jag inte att de har mkt att göra? "Vi går på knäna här, det är inte som att vi sitter och fikar hela tiden, igår skulle jag sluta fyra men fick gå hem fem". Hon fortsätter "du måste släppa detta nu" och "du har nog en förlossningsdepression också". Tack för ett underbart samtal liksom, nu känns allt så mkt bättre! Det är såklart mitt fel, jag är överkänslig. När jag trots hennes fina förklaringar ber om ett möte, det där samtalet jag väntat fyra månader på, säger hon att "nämen jag kan inte säga mer än såhär, detta kunde förresten vemsomhelst sagt till dig". Tillslut ger hon sig och säger att vi kan ses och gå igenom journalen tillsammans. Åh tack så himla snällt liksom!!! Varför kunde jag inte fått det här samtalet innan vi lämnade sjukhuset? Så mycket lättare allt skulle varit då... Om jag då, efter min förlossning, fått veta att vår bebis låg fel, han låg med näsan upp istället för ner vilket gör det svårare att föda. Om vi fått veta att jag var helt öppen med krystvärkar i fem timmar när man egentligen bör "göra nåt" (=kejsarsnitt) efter tre timmar. Om vi där och då fått gå igenom journalen tillsammans, då hade det varit lättare att bearbeta och "släppa det". Fortsättning följer antar jag...

Fattigjon

Står på ICA och ska betala 2 liter mjölk, ett paket juice och en liten hushållsost. "Köp medges ej". Den känslan. Jippie yay liksom.

BVC-besök

Dagens kotte, snart 4 månader:

Vikt: 7650 g
Längd: 68 cm

Vår lilla bebis är en stor bebis, ett snäpp över på viktkurvan och två på längdkurvan. Det går så himla fort. Ska man köpa storlek 74 nu liksom för att 68 är lite för exakt? Det verkar ju helt galet ;) Jepp, det var dagens info om älskade lille Algot the kott.

Fierce!

Tionde gången gillt?

Nu ska jag kontakta barnmorskorna på förlossningen för tionde gången. Hade ju varit skönt att få det där samtalet i år liksom. Måste man bli arg? Borde det inte räcka att be om ett sånt här samtal en gång? Kanske bara jag som inbillar mig att det är ganska viktigt eller?

För ett år sedan

fick vi reda på att Du fanns, älskade unge.

Det var fredag kväll och Johan lagade taco i vårt lilla kök på Skvadronsgatan. Vi lyssnade på musik och jag hade nyss tagit på mig finklänningen. Även om vi bara skulle ha hemmakväll, jag och J, ville jag göra mig lite fin. Klänningen kändes lite trång och jag inbillade mig att den stamade lite extra runt bysten. På "skoj" tog jag ett graviditetstest.

Jag visste ju att jag inte var gravid liksom. För så snabbt kunde det ju inte gå. Jag slutade med minipiller för några veckor sen bara. När jag åt dem hade jag ingen mens så det borde ju ta ett tag innan allt kommer igång tänkte jag. Men visst, barn vill vi ju ha. Nästa år kanske.

Två tydliga streck visade testet och jag blev livrädd och skrek rakt ut. Johan trodde för några sekunder att jag skämtade men förstod sedan att det var på riktigt. Jag var gravid. Den natten sov vi knappt nånting. Vi diskuterade fram och tillbaka. Jag tog nog två test till samma kväll (vi hade lagrat upp för framtida bruk :)) Jepp, fortfarande gravid. Hur skulle vi göra? Ska vi blir föräldrar? Eller vill vi egentligen vänta? Dessa tankar for runt i skallen. Mest på mig tror jag. Sen insåg jag att jag kommer aldrig känna mig helt redo. Det kommer alltid att vara lite skrämmande, det kvittar om man är 25 eller 35 liksom. Jag visste att jag ville bli mamma och nu bodde där ju ett litet Pyre i mig. När allt fått sjunka in var jag världens lyckligaste. Men den där dagen för precis ett år sedan, då var jag mest rädd och förvirrad. Det känns så häftigt att tänka tillbaka. Så himla mkt känslor och verkligen tusen tankar som for i huvudet.

Fortfarande känns det läskigt ibland och så himla stort. Nu är du här, vår älskade bebis. Finns inte ord för all kärlek jag känner för denna underbara kotte. Klyschigt men sant! <3

Okej

att man inte kan komma på dopet men att inte ens svara på en inbjudan... Folk alltså. Samma personer som inte svarade på vår bröllopsinbjudan. Varför bjöd vi ens dessa personer kan man tänka. Nu är det slut med det iaf. 4-ever!!!

Algots önskelista!

Tripp Trappstol (röd) från stokke med tillhörande dyna.

Fjällräven Ryggsäck Mini. (Algot gillar färgerna teal green, warm yellow och ice blue).

Jordglob. Den på bilden är från Åhléns men jag har sett att det finns i vissa bokhandlar också. 

Kaninlampa (vit). Finns på Miss Juniversum i Malmö, går annars att beställa t.ex. på Barnvänligt.nu

Kiss & Bajs figurer. Finns att beställa på denna sida men jag tror att de finns på Designtorget också.
Stapellådor från Jabadabado. Finns t.ex. på Barnens hus eller här.

Träuggla från Brio.

ABC-poster från Signerat.se. En personlig ABC tavla, man beställer den här och får själv fylla i vilken namn man vill ha. Algot vill såklart gärna ha en med sitt namn, "A som är Algot".

Ugglekrokar från Houseofhedda.com.

Böcker! Algot önskar sig flera olika böcker. Några exempel på vad han gillar:
Kärlekboken och Bajsboken av Pernilla Stalfelt.
Boken om Pippi Långstump.
Min första bok om vilda djur och Min första bok om tama djur av Fia Eliasson.
Sångböcker Ellen och Olle sjunger.

Helst av allt vill han ha boken Sagan om Karlknut av Barbro Lindgren. Den verkar dock vara väldigt svår att få tag på...Boken handlar om en liten gubbe som heter Algot som blir vän med masken Karlknut.

"Börja äta själv-saker" t.ex. med Mumin på: Muminbestick finns här. Mumintallrik, skål och pipmugg finns här. Haklapp finns här och den lilla skålen med tillhörande sked finns här. Dessa saker finns säkert även ute i butik. Pipmugg, tallrik och bestick med söta djur finns på Designtorget.

Det finns så mycket fina saker man kan önska sig, vår lille kotte blir såklart glad för det mesta <3 Undrar ni något som gäller önskelistan eller dopet så skriv en kommentar här.

Wow!

Så fin blogg jag har nu! Johan har precis hjälpt mig att fixa lite. Det mesta fixade jag själv såklart men ändå, tack baby! <3  Klickar ni på solrosbilden till höger kan ni se alla mina bilder jag lagt upp på instagram och klickar ni på den rosa ugglan kommer ni till min twitter. Det vill ni ju såklart. Tänkte fylla på lite under "läsvärt" sedan också, följer ju faktiskt fler än två bloggar. Vi får se vem som får äran att hamna där. Nu är det iaf dags för mig att sova. Natti!

Återbud

Algot ska snart döpas och nu verkar det som det blir ett väldigt litet dop. Flera har lämnat återbud vilket faktiskt gör mig både ledsen och besviken. Vi känner såklart att detta är en stor och viktig dag för Algot. Många som inte ens träffat honom också. Några som tackat nej kom på vårt bröllop. Är det inte lite viktigare med dop och få träffa sötaste bebisen? Förstår kanske att vissa inte reser genom hela Sverige för "bara" ett barndop, men ändå. Tråkigt. Vi får se om kottens farfar dyker upp, han om någon borde ju vilja träffa sitt barnbarn för första gången. Men vi får väl se. Åh, så himla sorgligt när det inte blir som man tänkt sig riktigt. Men självklart kommer lille A får finaste dopet ändå det är jag säker på.

Några har efterlyst en önskelista från Algot vilket snart kommer upp här på bloggen :)

Nattsömn, hemmafix och barnbidrag

Algot somnade vid 21 igår sen vaknade han för mat vid 4. Somnade och sov till 7:30. Det tyckte trötta mamman var lite för tidigt för att gå upp så kotten fick lite mer mat och somnade sedan om till 9:30. Lyxigt tycker jag. Känner mig ganska utvilad. Med det gråa vädret gör mig tyvärr lite trött trots flera timmars sömn.

Idag ska jag och Algot mest vara hemma och fixa. Algot kommer nog mest gymma, gunga i sittern och gosa med sin mams. Jag ska iaf försöka få lite gjort. Har precis lagt in en maskin tvätt, fler ska det bli. Tänkte byta sängkläder, damma lite och plocka undan. Sparar dammsugning till J som en lite surprise sen tror jag. Vi ska också ut på promenix idag - bränna fläsk för mams och sömn i frisk (?) luft för lille kott. Dessutom ska denna mamman (ja, jag är Mamma vet inte om ni förstår det haha) köpa sig en dyr ansiktskräm. Där rök månadens barnbidrag!

Nämen hur gör ni andra med bebisens barnbidrag? (Här låtsar jag att jag har typ 100 000 läsare som gärna svarar på den frågan) Lägger ni undan och sparar? Shoppar upp allt på cigg? Handlar vantar och välling till bebisen? För oss har allt gått till typ mat, blöjor osv till A. Vi har levt som fattigjoner så har inte haft något val. Funderar dock på att öppna ett litet konto till honom ändå. Lägger vi bara undan typ 50:- per månad (det ska ju t.om. en fattigjon klara) så får han (tar fram miniräknaren a.k.a iphonen) hela 11 000 när han blir 18! Haha, det är ju alltid nåt. I vår familj fick vi körkortet betalt vilket jag är så tacksam för! Hade aldrig haft råd med det annars. Så den summan kan ju gå till det. Men vill kanske inte tänka på Algot och hans framtida körkort nu precis.