Livet

Ibland är livet så tufft, tur att man har en vän att whatsappa med då i de allra svåraste stunderna.

Oldie

Nu börjar man ju bli riktigt gammal. Nya rynkor runt ögonen varje dag liksom. Någon som har tips på en ögonkräm som är helt fantastisk? Snälla!!! Vill inte se ut som 40 redan tack. Är faktiskt bara 20-nåt.

Vad hände med min lilla bebis?

Ja det undrar jag ibland. Min lille son har blivit så stor. Tycker han ser så lång ut. Inte alls någon bebis liksom. Snart blir han 17 månader.

Världens bästa genibebis. Eller jag menar genibarn. Det är så roligt nu när han börjar prata. Det kommer nya ord hela tiden och det är så himla häftigt att han förstår så mkt. När man frågar om vi ska bada säger han glatt "mm" och går till badkaret. När vi säger att "nu ska vi åka bilen" säger han "ööön ööön". När vi ska äta mat säger han "nam nam". Man kan liksom verkligen kommunicera med varandra.

Han vet var näsan är, säger "näsa" och pekar. Han pekar även ut munnen, ögonen, tänderna och håret. Han härmar djur som katt, får, lejon, uggla, orm osv. Han säger mamma, pappa, mormor, morfar, Jessie, hej, hejdå, tack, titta, ja, nej, gurka, gunga, jacka osv. Han försöker liksom härma allt och det är så jäkla gulligt! Måste blir bättre på att anteckna allt detta i hans fina bok.

Han är rolig också, mitt barn. Den senaste tiden har vi lekt tittut med en tomte vid köksbordet. Man gömmer tomten under bordet sen säger tomten "tittut!" och Algot skrattar högt. Idag vid mellanmålet lekte han tittut med sin sked med mig och Johan. Gömmer skeden, visar den och säger "tittut!" Och ser allmänt mallig ut. Som att han själv är så stolt över sina spex. Haha. Så mkt finurligheter han har för sig alltså.

Kan fortsätta detta inlägget hur länge som helst. Berätta om hur gullig han är när han själv sätter på radion på högsta volym och börjar digga och dansa. Om hur han ger mig puss och kram innan jag går till jobbet varje morgon. Världens bästa Algot. Min son. Min son! Tänk att jag har en son. Jag är en mamma!

Besök på förskolan

Idag började jag inte jobba förrän klockan två så vi passade på att besöka Algots förskola. Algot fick prova sin nya pulka, Johan drog honom i den hela vägen dit. Dog typ så gulligt det var. Han satt där så nöjd och glad, småsnackade lite för sig själv.

Förskolan verkar iaf jättebra. Algot ska gå på en avdelning med bara 2011:or. 12-15 barn på tre pedagoger. Känns helt okej. Hon vi pratade med verkade jättebra. Algot och Johan var ute på gården medan hon visade mig runt på avdelningen (J och A hade redan varit på besök där i måndags). Kan inte riktigt förstå att min lille son ska hänga där hela dagarna liksom. Hans namn och foto på sin plats. Små kläder i hans låda. Sova bredvid massa andra barn på en liten säng. Utan oss liksom. Åh, lite ont i hjärtat gör det allt. Att han ska vara där bland massa folk som liksom inte ser honom som nr ett the one and only viktigast i världen. Där är han "bara" ett av alla barn liksom.

Men det kommer bli bra också. Jag tror säkert han kommer ha massor av kul där, få kompisar och lära sig saker. *intalar mig själv*. Nämen på riktigt, det blir bra.

theoneandonlyviktigastivärlden