Snart

blir min son ett år. Jag tänker mkt på hur livet såg ut för ett år sen. Hur tungt det var. Väntan. Väntan. Och väntan. Hur ont det gjorde när delar av familjen åkte på semester. Då visste jag att det inte skulle bli som jag tänkt mig. Mina föräldrar skulle inte komma till BB och hälsa på oss och vår lilla bebis. Det var jobbigt att inte ha dem hemma den där tiden. Förlossningen var jobbigare än jag nånsin föreställt mig. Nu, när det snart gått ett helt år sedan jag blev mamma, är det lika jobbigt att tänka på allt det där.