Även om jag är ledig nu så är ändå fredagar något speciellt. Johan slutar tidigt och sen är det ju helg! Idag lyckades jag gå upp klockan 9, skönt. Då hinner jag ju lyssna på morgonpasset lite till min frukost. Om några timmar blir det lunch och mys på stan en sväng med min man. Annars har vi nog inga direkta planer för helgen. Vi ska till ÖG på söndag och fira mors dag. Vi har såklart massa saker vi kan fixa i lägenheten också, skönt att få lite gjort.
Vår vagn har kommit nu förresten! Har dock hört från flera att det betyder otur att hämta den innan bebis kommit. Ska vi inte ta hem och känna på vår vagn? Bädda lite fint, prova om den kan tryckas in i hissen och träna på att vika ihop den? Ska vagnen stå där i butiken i typ sex veckor? Vad säger ni kära läsare?
(Ni är väldigt tysta, vet ju att jag har säkert fem läsare, minst! Var är ni? :))
Igår träffade jag mina kollegor. Vi åt mat och spelade "discogolf" på Let´s go. Kul att träffa alla men discogolf... nej tack liksom. De undrade vad jag gjorde hemma om dagarna nu, har jag fyllt frysen med hembakt till alla som vill hälsa på Pyret sen? Nej det har jag inte. Borde jag det? Sjukt att man ska få dåligt samvete liksom. Hallå, jag bakar väl aldrig, vem väntar sig hembakt när de kommer hit? Borde väl isf vara de som hälsar på som tar med sig fika? :)
Jag fick dessutom frågan lite skämtsamt om jag inte väntar tvillingar. Haha jag har jättestor mage, skitkul. Så jäkla tröttsamt att även nu när jag är helt sjukt gravid ska jag behöva ha komplex för min mage. Min fina mage som innehåller bästa Pyret. Va fan liksom, jag vill vara stolt över min mage. Varför ska folk ha så mkt åsikter om gravidmagar? Hej och hå - här är det fritt att kommentera hur stor, liten, toppig, bred mage man har!
På Annikas och Jimmys bröllop fick jag även frågan om det kanske inte var TRILLINGAR jag väntade ändå. "Du ser ju så satt ut". Jag ser "satt" ut? Tack så jävla mkt. Denna bittra kvinna hade dessutom frågat Johan innan om vi väntade tvillingar varpå Johan meddelat att nej, vi är ganska säkra på att det är EN bebis, med dagens teknik kan man liksom se sådant innan. Tyvärr kunde jag inte låta bli att ta åt mig. Jag svarade henne kort och gick sen och bölade lite. Fina vänner peppade mig och vi hatade bittra kvinnan tillsammans vilket gjorde att det kändes lite bättre. Verkligen inte sådant man vill höra när jag redan från början inte känt mig så fin som tärna med svullna fötter osv. Suck...
Nej nu måste jag bestämma mig för att jag visst ska vara stolt över min mage! Min stora fina mage där vårt älskade Pyre bor. Hon/han verkar dessutom trivas utmärkt där inne. Jag ska inte be om ursäkt och skämmas, så jäkla tröttsamt!
Detta blev visst ett rekordlångt inlägg, tack till dig som orkat läsa ända hit. Kommentera gärna <3. Kram!