Det närmar sig...

Nu ska jag snart iväg till barnmorskan för att lyssna på lilla bebishjärtat och mäta stora magen. Hoppas allt är fint med Pyret där inne <3. Tänk att det inte är så lång tid kvar innan vi får träffa vår bebis. Det märks att det närmar sig när alla börjar prata förlossning med mig. Börjar så smått inse att det är jag som måste se till att Pyret kommer ut. Jag väljer att tänka att det löser sig, att kroppen faktiskt är gjort för att fixa det. Jag väljer också att lita på barnmorskorna, de ger mig den hjälp jag behöver. Jag är inte främmande för någon smärtlindring, ser ingen prestige i att föda utan bedövning. Jag hoppas bara på en någorlunda angenäm och häftig upplevelse som slutar med en frisk baby, vår son eller dotter.