Nämen det börjar ju bra...

Äntligen lite semester som jag sett fram emot. Algot vaknar 5:20. Är världens gnälligaste unge. Får syn på ett paket kakor som vi ska ha med på lilla semestern. Slutar inte tjata om kakorna. Hela familjen är allmänt trötta och irriterade. Vi packar ihop oss (vilket tar ett par timmar såklart) och packar in allt i bilen. Nu är vi både trötta, irriterade, stressade och hungriga. Sjukt bra kombo. Inte. Så fuckar sig ett hjul till vagnen. Det går liksom inte att laga. Jag är typ förbannad och tänker -Guud varför straffar du mig såhär?! Algot somnar så fort vi sätter honom i bilstolen. Tur det. Skrikande unge gör liksom inget lättare. Nu hämtar J några verktyg osv. Jag vet att det löser sig. Vi kommer få det mysigt på Österlen. Jag längtar efter stränderna. Men ändå, varför måste Herren testa en såhär?