Jag har fått ett nytt jobb här i Malmö. Idag var första dagen så nu är jag typ helt slut. Men det känns bra faktiskt. Skönt att slippa pendla till Höllviken och jag kände liksom att det var dags att göra något annat. Sen känns det jobbigt och overkligt att jag börjat jobba överhuvudtaget. Aldrig mer vara föräldraledig med min lille son. Gråter typ när jag tänker på hur fort detta året gått. Har nog bearbetat detta i några veckor, varit helt knäpp typ. Har tänkt tillbaka på mitt år hemma med Algot. På bebis-Algot som bara låg i sitt babygym och inte kunde ta sig någonstans själv. På hur jag höll upp honom framför mig i knät när han ätit och väntade på en gullig rap. På hur stor han kändes när han kunde sitta själv. Åh, älskade bebis. Nu blir jag helt bölig. Så töntig jag är. Skulle ju blogga om mitt nya jobb.
Samtidigt som det känns sorgligt att den där bebistiden är över forever så känns det faktiskt himla fint också. Som idag när jag cyklade hem från jobbet och var helt pirrig för snart skulle jag få krama min son. Mötte upp min lilla familj på lekplatsen. Den kärleken när man ser kotten sitta där i sandlådan med sin pappa. När man sedan promenerar hem tillsammans. Algot sitter i vagnen och säger "titta" typ hela tiden. Nu är vi sånadär småbarnsföräldrar, inte helt nyblivna bebisföräldrar.
Men ja som sagt,mitt nya jobb. Det gick fint idag. Kommer säkert att trivas, ska se till att trivas.
1 kommentar:
Åh vad fint, kära du. <3
Skicka en kommentar