tisdag 8 maj 2012
Kärleksförklaring
Tycker det är störigt med folk på Facebook som typ "åh jag älskar mitt barn, mitt liv har fått en ny mening bla bla". Men ibland känner jag sådär, jag vill bara skrika ut hur mkt jag älskar vår unge! Han Är bäst och kärleken är liksom helt sjukt stark. Åh! Ibland bara slår det mig, jag är mamma. Till en liten Algot som är en helt egen person. Det är det bästa och största som hänt mig. Det låter så klyshigt men det är ju sant, konstigt vore det väl annars?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag känner precis igen mig. Både att man inte vill vara en av dem som pepprar internet med sin kärlek til sitt barn och på samma gång ha ett behov av att skrika ut det. Men it's you blog and you'll sceam if you want to!
Eller hur, på bloggen får man faktiskt göra hur man vill ;)
Åh men vad göllig bild på Algot! & klart man får skrika ut sin kärlek till sitt barn, det är ju det bästa som hänt en. Älskar iofs att reta folk & vet att sånt irriterar vissa, hehe.
Håller helt med Zahra, smart tjej det där :)
Skicka en kommentar