Det gör så ont i hjärtat att höra honom så ledsen. Han gråter i sovrummet, Johan kämpar med att trösta och jag sitter i vardagsrummet och gråter lite jag med. Det känns som detta håller på i ca 5 timmar men är väl snarare en halvtimme, max 45 min innan han lugnar sig och somnar. Så himla jobbigt att han ska somna ledsen. Under dagarna är han supernöjda bebisen liksom. Han sover ganska bra under dagen men brukar vara ledsen/gnällig en stund när han är trött. Det är väl alla bebisar liksom? Då "nattar" jag honom sen somnar han snabbt i min famn. Är vi ute och går sover han gott i vagnen.
De senaste gångerna han varit så ledsen på kvällen har jag hjälp J med nattningen och när jag "tar över" har han kommit till ro fort och somnat i min famn. Himla skönt att han slipper vara ledsen såklart men varför är det såhär?! Visst, Algot är väl mer van vid mig eftersom jag är hemma med honom men J har som sagt alltid varit den som nattat. Är det för att han är mer medveten nu? Ja även här är gissningarna många. Antar att det inte finns några enkla svar heller. Vill såklart att det ska funka med nattningen för både mig och Johan. Jag vet att vi egentligen har det bra, vi ska väl inte klaga säger folk. Får ju flera timmars sömn varje natt. Han vaknar vanligtvis bara en gång och vill då ha mat, napp eller bara gos. Då tar jag över honom i vår säng sen somnar han gott igen.
Hur gör ni andra? Please tell me!
 |
| Såhär mysigt hade vi det innan nattningen idag <3 |
5 kommentarer:
Det kanske är så att Algot förknippar Johans nattande med jobbiga nattningar? Alltså, inte för att J nattar dåligt, men för att Algot har haft några jobbiga kvällar och det då har råkat vara J som har nattat. Det är sjukt jobbigt när ungen inte vill somna och man bara undrar vad som är fel. Man kan tycka att det ska gå lätt för hen är mätt, lagom trött och allt, men så blir det jobbigt ändå. Jag tror det handlar mycket om krävande perioder, perioder då det händer mycket med barnets utveckling, då det är svårare att komma till ro.
Jag ammar Elly till sömns varje kväll. Det är förstås inte det optimala eftersom Niklas inte kan natta henne, men det är det som funkar smidigast här och jag tänker som så att det är för en relativt kort tid ändå.
Och det där med att man egentligen har det bra, visst det har man väl, men det kan vara jobbigt ändå! Det som har funkat sämst hos oss sedan Elly föddes är sömnen på dagarna och det kan bli väldigt slitsamt emellanåt.
Tack snälla för ditt svar!
Det är verkligen jobbigt när han är så himla ledsen och man gissar på tusen olika anledningar. Det går verkligen i perioder som du säger, ibland funkar allt jättebra. Ibland funkar nattningen fint men sen sover han oroligt eller så är det en jobbigare nattning men sen sover han bra.
Man kanske bara ska köra som det som är smidigast, eller iaf prova ett tag att jag nattar för att se om det är det som är grejjen. Vill bara inte känna mig så låst, jag gör redan mest liksom, tar nätter osv eftersom jag är hemma. Vill också att Algot får den tiden som egentligen ska vara mysig ju med sin pappa.
Tack igen för ditt svar, skönt att "prata" med andra mammor, särskilt kloka sådana :) Kram
Åh vad jobbigt det låter. Du ville ju att jag skulle berätta om vår nya rutin. Here it goes:
Isolde vägrar napp och somnade tidigare bara vid bröstet. Detta kände vi att vi var tvugna att bryta eftersom vi båda vill kunna natta henne. Vi läste Anna Wahlgrens bok "Sova hela natten" men gillade inte den metoden helt och hållet. Vi har tagit till oss de bra bitarna (tex att trösta när hon ligger i sin säng) men skippat andra delar. Vi har samma rutin (gröt, ombyte, tandborstning (av de två små riskornen), saga i hennes rum. Sen lägger vi henne på mage, lägger händerna lätt på ryggen så hon känner att nån är där och så sjunger vi Trollmor om och om igen med repeat på ajajajbuff delen tills hon somnar. Tanken är väl att sången ska göra så att hon somnar av att bara höra den i fortsättningen. Vi har kört såhär sen nyår (nytt år,nya rutiner!). Första kvällen tog det 75 skrik innan hon somnade och vi tvekade på om vi gjorde rätt. Andra kvällen 30 min och nu tar det 2-10. Om första kvällen var panikskrik så hjärtat nästan gick sönder i bröstet så är det nu mer någon minut tröttgnäll innan ögonlocken faller. Det känns som att detta kan funka för oss. Hoppas ni hittar någon som funkar för er också! Kram
ps Alltså den som nattar lägger sina händer på hennes rygg. När jag läser nu låter det lite som att vi lägger hennes egna händer på ryggen. Värsta polisgreppet ju ds.
Fatima: Tusen tack för ditt svar! Låter ju som det funkar bra för er :) Är väl själv egentligen kritisk till Anna Wahlgren, dock har jag inte läst boken men del på hennes hemsida. Men kan man plocka de bitar man gillar och funkar det så är de nu jättebra precis som du säger :) Jag hoppas iaf att det vänt för oss nu då det gått bra de senaste kvällarna. Tack igen för att jag fick höra lite hur ni gör, ibland behöver man lite råd och tips eller bara få höra att andra också har det kämpigt ibland. Kram!
Skicka en kommentar